Vi utvecklar system som ska stödja vården i det dagliga arbetet. Tillsammans med läkare, sjuksköterskor och farmaceuter har vi sedan början av 90-talet format specialistsystem inom komplicerade och riskfyllda områden.
Bland annat har vi utvecklat system för diabetesvården, hjärtvården, waranmottagningar och cytostatikabehandlingens vårdkedja.
Vår mission
IT i vården ska kräva lite resurser och ge stora värden tillbaka.
Kräva lite resurser
Låga kostnader för inköp och drift av IT-system. Intuitiva IT-system så att utbildningstiden kan vara minimal. Tidsbesparingar för vårdpersonal i samband med användning av IT.
Stora värden tillbaka
Strukturerad information som kan användas i olika sammanhang; journalgenerering, rapporter, överföring till kvalitetsregister, forskning, patientinformation, samt återanvändning.
Användarvänlighet
Användarna ska se det som är viktigt att se. En översikt med patientens för tillfället nödvändiga information samlad. Från denna översikt kan användaren se var det finns mer information att fördjupa sig i.
Information ska vara lätt att införa, bl.a. via frasmenyer kompletterat med fritext, och endast behöva anges en gång, så att det från en inmatning går att få statistik, en läsbar journaltext, ekonomiska rapporter samt information till patienten.
Patientens behov i centrum
Patientens behov sätts i centrum och patienten är ofta delaktigt när dess vårdinformation registrereras. Patienten får då mer kunskap och kan själv påverka journalens innehåll. Läkaren/sjuksköterskan har dokumenterat och signerat när patientens besök är klart.
Systemarkitekturen
Arkitekturen i Journalias system bygger på basfunktioner som används i specialistmodulerna. Basfunktionerna är frasmenyer med fritextkommentar, journalgenerering, brevproduktion, diagnosregistering, åtgärdsregistrering, lab.lista, medicinering, bildhantering, rapporter/statistik. Journalgenerering och brevproduktion bygger på mallar som bestämmer innehållet, vilket då kommer från redan inmatade värden.
Verksamhetsnära utveckling
Utveckling av specialistmodulerna görs nära den verksamhet och de användare som ska nyttja funktionerna. Eftersom specialistmodulerna använder basfunktionerna till stor del går det snabbt att utveckla. När funktioner utvecklas nära användarna blir det intuitivt, så att kurser och manualer kan vara koncisa.
Inbyggd kunskap
Genom långvarigt samarbete med verksamhet genom den användarnära utvecklingen införs kunskap i systemet via frasmenyer och funktioner. Enkelt att länka till andra kunskapsbanker.
Strukturerad information
Data som införs är till stora delar strukturerad; frasmenyer, diagnos- och åtgärdskoder, ATC-koder, lab.svar, dosering, etc. Detta möjliggör ett systematiskt kvalitetsäkringsarbete genom snabba rapporter/statistik och forskning på registrerad information.
Vår historia
I början på 80-talet utvecklade docent och klinikchefen på medicinkliniken i Kungälv, Martin Fahlén, tillsammans med biostatistikern professor Anders Odén, ett program i basic för läkarschema. Martin använde även andra programspråk för olika behov på kliniken och fann vid starten stort värde i att nyttja programspråket Combi-Step som utvecklats av Jan Ramebäck. Martins kontakt med Jan och hans dotter Anna kom att leda till att dessa tre bildade en trojka tillsammans. De drev en intensiv och stegvis utveckling tack vare gemensamt programmeringsarbete. Avsikten var att skapa ett operativsystem för vården där man kan följa data och återanvända information och därmed göra vården säkrare och effektivare. Journalen blev en biprodukt snarare än en huvudsak.
1993 skapades Journalia AB. Bland företagets delägare finns förutom ovan nämnda också fil.dr Knut Fahlén (ekonom). Journalias väl strukturerade dat kom att bli en framgång och bidra till många vetenskapliga uppsatser inom olika specialistgrenar. Därav Journalias logotype – ett träd.
Persondatorn på medicinkliniken
Det kom ett kungligt brev till rikets universitet den 14 januari 1752 som enligt Fåhreus ”förständigade de medicine studerande att inhämta åtminstone så mycket kunskap i kirurgien att de själva kunde lägga handen vid mindre operationer”. Man kunde inte längre nöja sig med att kalla på en fältskär. På samma vis kan dagens läkare, särskilt klinikchefer tänka om i sitt rollspel…
